3:3-Riskhantering

Ledarskap och gruppsäkerhet

Bräd-, Skid- eller skoteråkning är en social aktivitet. Det är kul att vara tillsammans ute i naturen och göra roliga saker. När den aktiviteten når en viss nivå, där riskerna blir större,  så var kräsen! Var kräsen med vem ska få åka med dig och kunna rädda dig när ditt liv står på spel och du behöver vännerna som mest.

Om du är klättrare vill du knappast klättra tillsammans med en partner som du inte vet kan säkra dig. Så varför ska du åka offpist eller köra skoter i lavinterräng med någon som du inte vet har rätt utrustning, inställning eller kunskap för att rädda dig? Det är viktigt att du kan lita på de personer som kanske behöver rädda dig.

Personer att lita på. Foto: Mattias Tarestad

Människor som varit med om en lavinolycka berättar ofta att någon i sällskapet haft en dålig känsla men inte velat säga något. Eller tänkt att om ingen annan säger något så är det nog ok. Eftersom vi människor själva orsakar de flesta lavinolyckor, så är det klokt att du betraktar dig själv och dina kompisar kritiskt. Hur fungerar ni som grupp? Är det högt i tak och det är ok att säga nej, utan att känna sig som en fegis? Då är ni bättre rustade att undvika olyckor.

Om ni däremot flyttar fram gränserna och försöker bräcka varandra med att droppa högre, köra brantare och fortare, då är ni troligen en riskgrupp. Kom ihåg att en grupp med dålig kommunikation, olika riskacceptans och olika förmåga kan hamna i trubbel  även när förhållandena är ganska säkra. Omvänt så kan en väl fungerade grupp fatta bra beslut och göra säkra vägval under krävande förhållanden.

Foto: Mattias Tarestad

Gruppstorlek

Toppturer, skoteråkning i brant terräng eller klättring i alpin miljö på vintern är farliga grejer där det inte finns utrymme för strul. Forskning visar att riskerna ökar i en större grupp. Dels för att vi människor känner trygghet i en större grupp, vi är flockdjur i grunden. Men vad vi känner och vad de faktiska riskerna är – det är olika saker. Ett brant snöfält blir inte säkrare för att ni är många på sluttningen. I en stor grupp är det också svårare att komma överens och kommunicera så att alla uppfattar samma budskap.

Foto : Mattias Tarestad

Om du värderar den sociala biten ute på fjället  så välj enkla turer och dagar när snöförhållandena är stabila. Får ni inte plats i en bil så är ni troligen för många för att göra mer avancerade turer. Fler än fyra viljor i en grupp kan också bli svåra att jämka. Men kom också ihåg att en liten grupp kan innebära större risk, för när en olycka väl har inträffat så vänder vi på steken. Då är en större grupp en resurs för att lösa problemen som har uppstått. Därför är 3-4 en ideal storlek för grupper som färdas i lavinterräng.

Foto: Montse Bacardit

Erfarenhet

Bra omdöme får man av erfarenhet och erfarenheten kommer från dåligt omdöme. En klassiskt tolkning av livets hårda skola. Till den hör fjällens branta sluttningar otvivelaktigt.

Vi vill hissa en varningens flagg för att lita alltför mycket enbart på erfarenhet för den kan lura dig. Att ha gjort en särskild topptur tio gånger kommer att göra att du känner dig hemtam i den miljön och du kommer att ha skapat en relation till platsen som till stor del är formad av erfarenheten från dina upplevelser på dessa tio turer. Kanske har du aldrig sett laviner där och och sakta men säkert så kan du färgas, av din erfarenhet att tänka att ”här går det aldrig laviner”. Trots att en sluttning strax nedanför toppen har 35 graders lutning eftersom snön satt kvar de tio gångerna du åkte just det partiet. Men i detta fall är lutningen mer objektiv och på en sådan brant plats kommer det att kunna gå en lavin när förutsättningarna är upplagda för det.  Hur vet du att de inte är det den 11:e gången du gör denna tur

If you make decisions based on experience alone, sometimes the final exam comes before the lesson”. – Dave McClung, författare The Avalanche handbook

Ambitionsnivå

Du har säkert hört att lika barn leka bäst. Det behöver inte vara sant men  i en farofylld miljö bland branta berg så finns det en del som talar för det. Det är lätt att en stark personlighet med vilja och övertygelse kan få med sig en hel grupp ut på äventyr som de inte var redo för.  Här så kan det finnas gott om utrymme för de mänskliga faktorerna som diskuterades i förra avsnittet att frodas. Har ni ungefär samma mål för dagen så kommer beslutsfattandet  att fungera bättre och ni kommer troligen hantera riskerna på ett bättre sätt.

Riskacceptans

Det har du läst om tidigare. Vi är människor och bedömer situationer olika. Ett bra sätt att minska riskerna är att omge dig med turkompisar som accepterar samma nivå av risk som du gör.

Kommunikation

I kompisgäng fattas bättre beslut om alla är med i processen. Låt alla göra sin röst hörd. Lyssna till de som säger att det är en dålig idé att åka just det åket.. Att inte åka får aldrig särskilt stora konsekvenser.

Framförallt ska du se upp med experter.  Självutnämnda eller de som bara har en hög status och är självklar ledare. Fundera på varför personen är den som leder och  vilken grund finns till den personens auktoritet? Om det är gott omdöme, lång erfarenhet och mycket kunskap så är det bra. Är det för att personen är en duktig skidåkare eller skoterförare och gillar att vara först ut i brant terräng så är det inte värt ett dugg.