1:2 – Fakta om laviner

Laviner är ett naturfenomen som många människor fascineras av, men som också årligen kräver nära 200 människoliv i Europa. Även svenska skidåkare drabbas och sedan 2001 har omkring 44 människor (I Sverige, samt svenska medborgare utomlands) förolyckats i laviner, i ca 80 % av fallen utomlands. gruppen är skidåkare (offpist eller topptur) följt av skoteråkare. Även isklättrare och snöskovandrare finns med i statistiken.

Laviner får stor uppmärksamhet i media men de flesta människor har tack och lov aldrig sett eller själv drabbats av en lavin. Vi försöker här reda ut begreppen.

Vad är en lavin?

Definitionen på en lavin är en snömassa som rör sig. Det finns olika typer av laviner, men de som oftast orsakar olyckor är flaklaviner. I en flaklavin ”lossnar” ett sammanhängande flak av snötäcket på en gång och rusar nedför berget. Snömassorna accelererar fort. Är sluttningen brant och lång är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga. Det är med andra ord svårt att åka ifrån en lavin.

Foto: Naturvårdsverket

Laviner är vanliga i alla branta bergsområden där det finns snö. De allra flesta laviner går spontant vid stora snöoväder och passerar obemärkt förbi. Det förekommer att stora spontana laviner drabbar människor i byar, på vägar eller på järnvägar, men på många platser har man byggt bort de största riskerna. De flesta lavinolyckor idag drabbar människor som själva sökt upp branta snöfält. Det kan vara skoteråkare, skidåkare, andra friluftsmänniskor eller människor som arbetar i brant bergsterräng.

Typer av laviner

Normalt sett så skiljer man mellan två grundtyper av laviner: lössnölaviner och flaklaviner. De har olika egenskaper och skiljer sig åt. Vidare kan de bestå av torr eller våt snö vilket skiljer de åt ytterligare. Men det återkommer vi till längre fram när vi beskriver de olika lavinproblem som brukar dyka upp i lavinprognosen.

Lössnölaviner är sällan ett allmänt problem utan är en risk som måste hanteras när man vistas på mycket branta sluttningar ≥ 40 grader.
Flaklaviner är den typ vi generellt pratar om vid lavinolyckor.

Bild flaklavin, Nuolja, Abisko. Foto: Mattias Tarestad

Hur startar en flaklavin?

Den direkta orsaken till att människor startar laviner är den extra tyngden på snötäcket. Nere i snön finns andra förklaringar. Snötäcket kan vara i ett skört tillstånd där belastningen av en enda människa är nog för att starta en kedjereaktion, en kollaps nere i snötäcket. Hur långt ned i snön kollapsen sker och hur långt den sprider sig avgör hur stor lavinen blir.

Nere i snötäcket finns olika lager av snö. Vissa är mjuka och lösa och andra hårdare och kompaktare. De mjuka lagren kallar vi för svaga lager och det är de som kollapsar (brister) och orsakar lavinen. Det är i det svaga lagret som lavinen breder ut sig. De kompaktare snölagren ovanpå är flaket och det är den snön som bildar själva lavinen. Sprickorna som syns på snöytan uppstår precis innan lavinen sätts i rörelse

Snötäcket är summan av alla vinterns snöfall och består av snölager som har olika egenskaper. I vissa lager är snön tätt packad och har många bindningar mellan snökristallerna som gör att de sitter ihop i ett flak. Andra är sköra, har få bindningar och kan tryckas ihop om de utsätts för belastning. Brottet (eller kollapsen) sker i ett svagt lager i snötäcket och kan sprida sig mycket snabbt över en hel sluttning. Friktionen mellan snöflaket och den underliggande snön (eller marken) minskar. Sprickor syns i kanterna av snöflaket och det börjar röra på sig allt snabbare – ju brantare sluttningen är desto fortare.

Filmklipp från Schweiz som visar en flaklavin:

Tankar efter filmen

Hade du kunnat tänka dig att åka där? Hur skulle du beskriva terrängen, fin, brant, lätt, extrem eller på annat sätt? Hur var vädret? Några bra poänger är att skidåkarna hade en fruktansvärd tur. Lavinen är väldigt stor, det syns i slutet av klippet. Hade någon dragits med så hade de med stor sannolikhet inte överlevt. Det var nära ögat. En annan bra poäng är att se hur snabbt snön rör sig, även i slow motion.

Tre faktorer samverkar vid varje lavinolycka

1. Terrängen, det måste vara brant för att det ska gå laviner.

2.  Snön, snön måste vara instabil. Ofta pratar man som om lavinfaran var lika överallt, men verkligheten är oftast en annan. Snön skiljer sig i olika väderstreck och höjd över havet och det gör lavinfaran också.

3.  Människan, utan oss inga olyckor utan bara ett spännande naturfenomen.

Konsten att undvika laviner är att vi som människor väljer terräng efter de förutsättningar som finns i snötäcket, (och vår egen okunskap/osäkerhet om de förutsättningarna).