5:1 – Kamraträddning

Kamraträddning

Störst chans att snabbt kunna hjälpa vid en olycka har kamrater i samma grupp som offret. Det förutsätter att de inte också är begravda, att de har lavinräddningsutrustning och att de vet hur de ska använda den.

Precis när en lavin startar rör den sig sakta, det är de korta sekunder man har på sig att reagera. När den börjar röra sig tappar man oftast kontrollen.
• Det finns flera sätt att skadas eller dö i en lavin. Den första faran är att få svåra skador eller dö på grund av trauma, när man tumlar, faller över stup, slås mot stenar eller träd. 15 till 20 procent av dödsfallen beror på detta, men även många av dem som överlever får allvarliga skador och bestående men.
• Som ni förstår beror det mycket på hur terrängen där lavinen rör sig ser ut hur, stora riskerna för trauma är. Åker man med en lavin in i skog är riskerna för traumaskador väldigt stora. Hjälm är ett viktigt skydd i lavinterräng.
• När det planar ut tappar lavinen farten och stannar. Har man tur så har man huvudet ovanför ytan. Är man begravd är man helt beroende av att bli hittad och uppgrävd, annars kommer man att kvävas till döds. Det är på det viset som de flesta lavinoffer dör.
• Har man inte fått allvarliga skador, kan man överleva en tid under snön, även om den är mycket hårt packad innehåller den luft som går att andas under en tid.
• Hur länge beror mycket på hur djupt man är begravd, ju djupare desto sämre odds.
• Statistiskt sätt lever de flesta när de varit begravda i 15 minuter, efter 30 minuter under snön lever bara en tredjedel. Vid en lavinolycka hänger alltså vårt liv, eller kamraternas liv, i mångt och mycket på vad vi eller de gör de första 15 – 30 minuterna.

Organisation kamraträddning

Att kunna jobba med en transceiver  och spade är inte allt. ofta är det inte brist på teknisk kunskap som är den största svårigheten. Istället så är stress, dålig kommunikation och organisatoriska brister ofta orsaker till att kamraträddningen tar för lång tid.

Checklista Organisering av kamraträddning (du är först på plats)

  • Egen säkerhet
  • Observera var den nödställde greps av lavinen samt plats senast sedd.
  • Vem/vilka saknas?
  • Tillkalla hjälp om det finns mobiltäckning.
  • Utse en ledare
  • Alla transceiver till mottagning
  • Markera plats senast sedd.
  • Var är troligt sökområde/platser?
  • Sök i fallinjen/huvudfåran enligt:
    • Se: sök på ytan efter utrustning, skidor, armar, ben
    • Lyssna: transceiver, hörsel
    • Känn: spontansondera vid misstänkta platser träd, stenar, huvudfåran
  • Börja med den som har störst chans att överleva (triage). Kriterier för triage (prioritering) av flera begravda offer enligt nedan:
    • Terräng ‐ har något offer skadats genom högt fall, slagit i träd, stenar?
    • Avstånd ‐ hur långt bort från räddaren är offren begravda.
    • Djup ‐ på vilka djup ligger de olika offren
    • Livstecken ‐ sänder något av offren livstecken via sin transceiver.
  • Hämta hjälp

Film om kamraträddning

Skidpatrullörer, fjällräddare och andra organiserade räddningsarbetare är tränade på att söka efter lavinoffer, men kan ha svårt att hinna på plats i tid för att rädda liv.

Cherry Bowl:

Klicka på länken och följ med på ett räddningscenario i Kanada.

https://www.avalanche.ca/cherry-bowl/#/intro