1:1 – Vem behöver kunskap om laviner och varför?

Alla som vistas på eller nära branta snösluttningar behöver lavinkunskap. Det gäller skidåkare, brädåkare, skoteråkare, isklättrare och snöskovandrare. Men även människor som arbetar på fjället behöver det. Fjällräddare, renskötare och  naturbevakare är tre exempel på yrkesgrupper som regelbundet rör sig i lavinterräng.

De typiska lavinoffren

Det är en grupp erfarna skid-/snowboard eller skoteråkare, som ibland har  lavinutbildning och ofta har lavinutrustning, ignorerar uppenbara tecken på lavinfara och ger sig ut på en brant sluttning. De utlöser en lavin som drar med en eller flera i gruppen. En eller flera personer omkommer. Efteråt verkar gruppens beslut att åka i den terrängen mycket märkligt med tanke på de uppenbara tecken på lavinfara som fanns.

Foto: Mattias Tarestad

Det är inte svårt att undvika lavinfara

Om ditt mål är att besöka fjällen men undvika all lavinfara så är detta några enkla tips. Samma råd är lämpliga för alla som vistas i fjällen att följa under de dagar då det råder stor lavinfara.

  • följ  markerade fjälleder
Vinterlederna är markerade med ledstjärnor – kryss på stolpar. När det är tillåtet att åka skoter sitter det en återkommande skotersymbol på ledstolparna. Foto: Mattias Tarestad
  • håll dig till markerade nedfarter i liftanläggningen
  • åk i breda öppna dalar långt bort från branta fjällsluttningar
  • undvik all terräng som är brantare än 25 grader

Många av oss söker oss frivilligt till lavinterräng

Djup pudersnö har en oerhörd attraktionskraft. Känslan av att flyta nedför en ospårad sluttning är magisk och kan vara svår att sätta ord på.  Den här typen av upplevelser är kraftfulla och det är många som hörsammar lockropen från bergen.

När snön är kall och solen skiner så gäller det även att hålla huvudet kallt. Det är lätt att bli euforisk och låta känslor ta över, samtidigt som behoven av rationellt beslutsfattande är stort. Foto: Johanna Ankarloo Tarestad

Tiderna förändras. För inte så många år sedan så var offpistskidåkning ofta förbjudet på skidanläggningar och snöskotrarna hade inte kapacitet att ta sig upp på branta sluttningar med lössnö. Idag i Sverige så står friåkningsmaskiner för mer än 80 % av snöskoterförsäljningen.

Samma anläggningar som förut förbjöd offpiståkning  använder nu ospårad lössnö i brant terräng som ett av de främsta försäljningsargumenten för att förlägga skidsemestern till just dem. Skidorna är breda och har bra bärighet, vilket gör att även oerfarna offpiståkare kan njuta av djup snö. Lätt och effektiv skidutrustning, techbindningar, kolfiberpjäxor och splitboards har ökat tillgängligheten för alla att ta sig upp på avlägsna fjälltoppar för egen maskin. Kort sagt så är det fler människor än någonsin, både i Sverige och internationellt, som rör sig både uppför och utför i brant terräng bland fjäll och berg vintertid. Detta sker i just sådan terräng som kan vara lavinfarlig.

Lavinfaran är inte konstant i tid eller rum. Den kan skilja sig åt, både från dag till dag och mellan olika platser. Men ju fler människor som rör sig i fjällen under en längre tidsperiod, desto större är sannolikheten att någon hamnar på en lavinfarlig plats vid fel tidpunkt, d.v.s. när snötäcket är instabilt.

Ta ansvar för dina handlingar

Där du åker kan det finnas andra som kan drabbas av dina beslut. Till saken hör att laviner startar på branta sluttningar.  I fallinjen nedanför dessa sluttningar så kan det finnas både andra människor samt vägar och bebyggelse som riskerar att träffas av en lavin som du startar. Fundera på vad som finns nedanför dig före du väljer att åka.

 Filmen illustrerar ett exempel på just detta.

 

Ett filmklipp från en lavinolycka i Alaska

Nästa filmklipp betonar vikten av att undvika laviner.

Tankar efter filmen

Vad tycker du? Hur kändes det? Vad reagerade du på? Vilka lärdomar kan du dra?

Kanske tänkte du att det verkar vara väldigt obehagligt att bli begravd i en lavin. Det kunde kanske ha varit du och dina kompisar som stod vid insteget och skämtade.  Ingen tror att de kommer att hamna i en lavin förrän de väl är där. Eller så förstår du nu vikten av en snabb och effektiv kamraträddning- det räddar liv. Efter 15 minuter minskar överlevnadschanserna drastiskt. Om du var uppmärksam så såg du på offrets händer att det är som ett skruvstäd att sitta fast i en lavin.

Foto: Endre Lövås

Laviner är inget oförutsägbart naturfenomen

Laviner är ett problem som vi nästan alltid skapar för oss själva. Det är oftast inte att likställa med exempelvis en naturkatastrof. Det är ytterst sällan statistiskt sett som en lavin skadar eller dödar människor som inte vistas på branta sluttningar.

Poängen är att vi väljer själva att vistas i lavinterräng. Vi kan därför också vara medvetna om riskerna och undvika dem i så stor utsträckning som möjligt.