2:1-Utbildning, utrustning och övning

Om de snöklädda bergen lockar så är det bäst att du börjar förbereda dig i god tid.

Har du utrustningen du behöver? I vilket skick är den? Var ska du åka? Har du kartor över det området? Hur var det nu kompassen och GPS:en funkade?  Det ska man inte fundera på när man är vilse i dimman på ett kallt vinterfjäll. Det är bättre att öva på sådant i lugn och ro när man inte har något bättre för sig. Fjällen är en hård skolmiljö och om du har fuskat med hemläxan så är risken stor att du straffas för det. Det är ingen barnlek du har valt att hålla på med.

Kanske är det dags att boka den där lavinutbildningen du länge har funderat på att gå.

Vinterväder i Jämtland. Obefintlig sikt, kyla, snödrev och hårda vindar gör att risken blir högre. Utrymmet för misstag minskar och behovet av säkra vägval och smarta beslut ökar. Foto: Mattias Tarestad

 

Utbildning

Grattis! Du har ju redan hittat hit. SVELAV – Sveriges Lavinutbildningar är en nationell utbildningsform för svenska lavinutbildningar som tagits fram i samverkan med  Polisen, Fjällräddningen, Försvarsmakten, Svenska bergsguiders organisation, Svenska liftanläggningars organisation, Svenska klätterförbundet, Fjälledarorganisationen, Friluftsfrämjandet, Luleå tekniska universitet och inte minst av lavininstruktörerna. Naturvårdsverket är samordningsansvarig för SVELAV, vilket innebär att Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för utbildningssystemet.

Det betyder att SVELAV är en kvalitetsstämpel. Våra utbildningar är uppdaterade och följer de senaste  internationella riktlinjerna för lavinsäkerhet och lavinutbildning. När du är klar med denna webbutbildning och vill gå en kurs ute i fält så ska du leta upp en SVELAV- instruktör som håller till där du vill gå din utbildning. Ett bra första steg för de allra flesta är utbildningen Friåkning 1.

Om du vill jobba/ eller redan jobbar med vinterturism så kan utbildningen Pro 1 vara något för dig. SVELAV Pro 1  ingår som ett obligatoriskt moment i Fjällsäkerhetsrådets Fjälledarnorm. Mer information om den finner du här:

http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallsakerhetsradet/fjalledarnormen/

Utrustning

Ok. Nu när du har bokat en plats på en lavinutbildning så är det dags att fundera på utrustningen. Rätt säkerhetsutrustning är obligatoriskt om du funderar på att ge dig ut i lavinterräng, oavsett färdsätt. Om du inte redan äger sådan så är det dags att skaffa det nu!

Transceiver, sond, spade, första hjälpen- kit och hjälm är obligatoriskt för all friåkning (även skoteråkning) och toppturande. Punkt slut! Många lavinoffer dör av trauma, våld mot huvud och kropp, och därför går det inte att överskatta hjälmens betydelse. Huvudet ska man vara rädd om!

Har du glömt utrustningen eller har en kompis som inte har rätt grejer. Sorry, det är bara att ändra planen för dagen, den dagen får ni hålla er i flack terräng. Utan rätt utrustning (spade, sond och transceiver) så är det nästan omöjligt att hitta en person som är begravd i en lavinkägla. Som att leta efter en nål i en höstack, och för varje minut som går så minskar chansen att hitta någon vid liv.

Att lära sig mer om kamraträddning och hur utrustningen fungerar är viktigt. Det bästa sättet att göra det är att gå en utbildning. När olyckan väl är framme så kan liv stå på spel. Därför krävs det praktisk erfarenhet att hantera situationen, det räcker inte att se en film eller läsa en bok i detta fall.

Skidpatrullen inspekterar lavinkäglan efter en skidåkarutlöst lavin i Abisko. Ingen åkte med denna gång. Det var tur eftersom de hårda blocken är stora som kylskåp och väger flera 100 kg styck. Foto: Mattias Tarestad

En person som har åkt med i en lavin mår ofta inte så bra, även om han eller hon lever. Ett bra första hjälpen kit och kunskap om hur du tar hand om en skadad person är ovärderligt för att göra du ska göra ett bra omhändertagande av en skadad kompis.

En lavinryggsäck kan vara en god idé för att minska risken att bli begravd i en lavin. Nästan en av fyra som dras med i en lavin omkommer. Av de som dras med av en stor lavin så omkommer statistiskt sett:

Utan airbag- ca 22 %

Med airbag, ca 11 %

Det innebär att med airbag så kan du halvera den risken till ca ett på tio. Som jämförelse kan man ta rysk roulette där oddsen är en på sex. Hur många skulle frivilligt göra det?

Övning

Det dröjer ofta lång tid innan organiserad räddning är på plats vid en lavinolycka. Det betyder att NI måste vara ett kompetent team som klarar av hantera en lavinräddning. Kamraträddning kan rädda liv.

Ibland vaggas vi in i falsk trygghet, att hjälp finns bara ett mobilsamtal bort. Men organiserad räddning har en lång startsträcka, det räcker att vara på en otillgänglig plats i liftnära offpist för att hjälp kan ta för lång tid. Det handlar om minuter för att rädda en människa under snön och i skoter- och topptursterräng så kan det i värsta fall ta timmar innan hjälp är på plats.

Skidpatrullörer och fjällräddare i samverkan. Åre 2017. Foto: Mattias Tarestad

Att organisera en kamraträddning och att använda utrustning vid en skarp olycka är inte enkelt. Det är en mycket stressad situation där saker som kan gå fel ofta gör det. Övning ger färdighet!

Öva, öva, öva. Skidpatrullörer, guider och räddningspersonal övar ofta. Det bör du också göra! Hanteringen av utrustning måste ske instinktivt, en olycka är inte rätt tillfälle att börja fundera på hur du slår om till sök på transceivern eller hur sonden låses i utfällt läge. Enda sättet att hålla huvudet kallt är att ha övat kamraträddning, gärna under realistiska förhållanden.

Lavinövning under lavinutbildning Pro 1. Foto: Johanna Ankarloo Tarestad