2:5 – Lavinprognoser

Förutom att ge en siffra på lavinfaran bedömer de även var i terrängen de farligaste platserna finns och vilken typ av laviner som är det stora problemet för tillfället. De ger också råd om hur man kan vistas i bergen utan att utsätta sig för onödiga risker.

I Sverige publiceras lavinprognoser för svenska fjällen på www.lavinprognoser.se

Syftet med prognoserna är att hjälpa människor att ta välgrundade och vettiga beslut och undvika onödiga faror. Laviner beskrivs ofta som oberäkneliga och nyckfulla. Det är sant till en viss del, för det är svårt att säkert säga exakt var och när det kommer att gå laviner. Däremot kommer laviner nästan aldrig som en total överraskning för dem som följer snötäcket och arbetar yrkesmässigt. Det är oftast möjligt peka ut var och när faran är som störst.

Prognosarbetet

För att göra prognoserna använder man olika typer av information som samlas in, dokumenteras och analyseras. Samma metoder används förstås även för att bedöma lavinfaran i skidområden. Arbetet handlar i grunden om att dela på kunskaper och information. Både yrkesmässigt bland de människor som arbetar i lavinterräng och med allmänheten. Det är ett ständigt pågående arbete och vanligen följer man snötäcket från den första snön på hösten till dess att det smälter bort på våren.

Lavinaktivitet

En lavin kommer sällan ensam. Färska laviner visar att snön varit eller är instabil och att den kan vara det på fler ställen. Andra uppenbara tecken på omedelbar lavinfara och instabil snö är suckljud i snön, så kallade kollapser och att långa sprickor bildas i översta snötäcket. Allt detta är signaler på lavinfara som även vanliga friluftsmänniskor bör använda och ta på allvar.

Snötäcket

Flaklaviner skapas av att snötäcket har en instabil uppbyggnad. Svaret på om en slutting är instabil eller inte finns i snön. Människor som arbetar yrkesmässigt med laviner gräver i snön, testar stabiliteten och letar svaga lager och flak. Dessvärre är det mycket svårt att hitta svaren och det kan inte göras med exakt precision. Det beror framförallt på att snötäcket inte är exakt lika över hela terrängen, inte ens över en enskild sluttning. Därför krävs det mycket träning och metodiskt arbete för att tolka informationen.

Väder

Det går laviner under snöstormar, många, men också under soliga dagar, de går när det är varmt och när det är kallt. Vädret betraktas som den minst pålitliga tecknet på lavinfara. Ändå följer alla som arbeta med laviner sina väderstationer och väderprognoserna slaviskt under vintern, hur hänger det ihop? Först och främst för att vissa väderlägen är uppenbart lavinfarliga. Till exempel snöstormar med snödrev som lägger tunga snöflak på läsluttningarna, kraftiga temperaturökningar  med regn med mera. För det andra så är det vädret som skapar snötäcket, lavinfaran beror på hur snötäcket är uppbyggt på olika platser i terrängen. Snötäcket är resultatet av vinterns väder. Men att hålla koll på hela vinterns väder och vad det innebär för snötäcket är en mycket styv uppgift för de flesta – även för dataprogram. Därför litar vi inte blint på den teoretiska bilden som vårt väderdata ger, utan letar direkta bevis på fjället. Sist men inte minst är väderprognosen vårt sätt att se in i framtiden. Morgondagens snötäcke och lavinfara beror på dagens snötäcke plus de förändringar som vädret åstadkommer till imorgon. Utan bra väderprognoser är det svårt att göra bra lavinprognoser.

Lavinprognoser i andra länder

De flesta svenskar som dör eller skadas i laviner gör det utomlands.  För dig som åker utomlands finns oftast bra information om laviner. Läs dem, de är till för dig. Följ råden men använd även ditt eget omdöme.

I Europa samlas lavinprognoser på följande portal:

http://www.avalanches.org/

Direktlänkar till de nordiska grannländerna:

Finland – http://ilmatieteenlaitos.fi/lumivyoryennuste

Norge – http://www.varsom.no/

Island – http://en.vedur.is/avalanches/articles/

Nordamerika

Usa – http://www.avalanche.org/

Kanada – www.avalanche.ca