4:3-Tydliga tecken på lavinfara

Tydliga tecken på lavinfara

Då ökar lavinfaran

Lavinfaran och stabiliteten i snötäcket skiftar med vädrets växlingar. Det är vädret som bygger ett instabilt snötäcke, som i sin tur orsakar laviner. Men det är inte bara dagens väder som har betydelse, utan allt väder som varit tidigare i vinter. Därför är det svårt för oss som enskilda friluftsmänniskor att använda vädret som ett säkert tecken på liten eller stor lavinfara.

Viktigare signaler är,

• Att det går laviner, att snötäcket kollapsar med suckande ljud eller att det bildas långa sprickor i snötäcket. Att lavinprognosen för området beskriver lavinfaran som betydande eller större.
• En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Snötäcket måste anpassa sig till de nya förhållandena, och under tiden kan snötäcket vara instabilt.

De här vädren är de vi främst förknippar med ökad lavinfara

• Snöfall och vind. Flest laviner går vid snöfall i kombination med hård vind och snödrev. Vinden flyttar nysnön till fjällets läsidor, och det är främst de som blir lavinfarliga. Många laviner går spontant under ovädren. Men det är också vanligt att instabila snöflak finns kvar även när vädret förbättrats. När människor ger sig ut på snöfältet kan den extra belastningen vara tillräcklig för att starta en lavin.
• När det blåser och drevar kan snön från stora områden flyttas till läsidorna. Därför behövs bara små mängder nysnö för att tjocka flak ska bildas. Många fjällryggar och platåer är nästan helt snöfria mitt i vintern. Det visar att snön flyttats av vinden till läsidor längre ned – där kan snödjupet vara mycket stort.
• I regel binder snön bättre och bättre ju längre tid som gått sedan det senaste stora snöfallet eller snödrevet. Men det finns ingen enkel regel för hur snabbt snön stabiliserar sig. Det beror på en rad faktorer som alla är svårbedömda, till exempel temperaturen, hur snökristallerna ser ut och hur stort snödjupet är. Räkna med att lavinrisken är förhöjd i flera dagar efter en större snöstorm.
• Vid kraftiga regn kan snötäcket snabbt bli instabilt. Allra störst blir effekten i bäckraviner, svackor och andra terrängformationer där vattnet samlas naturligt. Det samma gäller vid mycket milda perioder då hela snötäcket värms upp.
• Hastiga temperaturökningar kan också göra snötäcket instabilt. Effekten är inte alls så stor som för exempelvis snödrev och svårare att förklara. I korta drag tenderar snötäcket att bli mjukare och känsligare för extra belastning när det värms upp.